Vet inte hur många gånger jag hört att ”man ska göra det man är bra på” m.a.o fokusera på dina styrkor och låt någon annan göra det som du inte är ”bra” på. När det gäller företagande så brukar andemeningen vara att man ska fokusera på kärnverksamheten och köpa övriga tjänster såsom bokföring och marknadsföring. Dessutom ska vi hålla oss till den bransch vi tillhör. Men om vi bara gör det vi är bra på – hur ska vi då kunna utveckla nya kompetenser? Vem vill vara specialist och bara göra och kunna en sak eller ha koll på  ett område? Hur kul kan det vara? Tycker faktiskt att vi generalister är underskattade…. Samtidigt  behöver man ju vara generalist för att kunna se till och förstå att det finns olika behov, flera möjligheter och sen sätta ihop dessa till en helhet. Visserligen så behöver vi kanske lite input från någon eller några  specialister (då och då i alla fall) för att utveckla våra tankar.

Visst, ibland kan jag känna att det kanske är lite för många olika delar och projekt här på Hornudden. Men samtidigt gör det arbetet mer stimulerande och skoj. Även om det är många branscher som vi plockat in i vårt företag (eller tvärtom) så bildar alla delarna en helhet. Odla, sälja, förädla, tillaga och servera – det hänger i hop. Det gör ju även odla, servera och möta besökare.  ”Hållbar utveckling” hör definitivt ihop med ekologisk odling, möten, besökare, lokal konsumtion, butik och servering. Dessutom så är ju ”att välja bort” inte vår starka sida!!

Mats var till Sigtuna i lördags och pratade på ett möte som Omställningsgruppen i Sigtuna bjudit in till. Han kom hem och var både glad och djupt imponerad av ett mötet med många engagerade människor. Det var inspirerande att höra att det finns ett intresse av att jobba med  hållbar utveckling – långsiktigt och lokalt. Även intressant att återigen uppleva att vi ser olika hinder. Ur vårt perspektiv som odlare är bristen på ekologiska producenter i landet ett av de största problemen. Andra ser transporter och mellanhänder som det stora hindret för att konsumenter skall få tillgång till lokalt och ekologiskt producerade livsmedel. Det härliga är att oavsett vilka hinder som det gäller så finns det oändliga möjligheter att forcera dem.

Bilderna talar sitt tydliga språk. Med minnen från en kraschad växhustunnel, snöskottande nästan varje dag och meterhöga drivor av lössnö kommer vi att beskriva vintern 2010.

Yes, nu är första omgången av ympningen klar. Den närmaste veckan blir en av de mest spännande under året. Hur kommer utfallet att bli? Hela årets tomatproduktion hänger på resultatet. Vi kommer nog aldrig upp till vår ympningsmentor Olof i Järvsös nivå – han brukar ringa och berätta att det blev inte så bra eftersom 2 av 1000 inte tog sig. Vi är helt nöjda om 490 av 500 klarar sig. Vad olika det kan vara…

Ympar gör vi för att få högre avkastning, dvs fler kilo tomater/planta. Vilket ju även påverkar energiåtgången/kg tomater. För även om vi nu värmer med sjövärme så behövs det en hel del el för att driva värmepumparna. Rent praktiskt går det till så att vi sår två sorters tomater – en med goda tomater en med motståndskraftig rot. ”På elfte dagen” kapar vi båda och sätter ihop dem med ett siliconclips för att därefter ställa in dem i ympkammaren. Det som vi kallar kuvösen. De ny ympade plantorna benämner vi nämligen bäbisar eftersom de skall tittas till och duschas var tredje timme. Efter cirka en vecka tar vi ut dem ur kuvösen och ställer den i växthuset. Nu kommer ännu ett spänningsmoment för även om alla ser starka och hopväxta ut så kan det hända att de ”kroknar” när de kommer ut i växthusmiljön. Oftast inte, men det händer.

På bilderna ser du olika moment när Mats ympar.

Här visas Östnytts inslag om Strängnäs och satsningen på att bli landets matkommun 2010.

För ytterligare information i ämnet – se mitt förra inlägg ”Ministermöte”.

Kommunalrådet Jens bjöd in till  ett möte med vår jordbruksminister och givetvis tackade vi ja. Med Mats och  Johan på krögarkurs i Stockholm  föll lotten på mig att representera Hornudden. Innan mötet frågade jag Jens vad som var syftet med mötet och han uttryckte då att han vill att vi tillsammans skall sätta Strängnäs på ”Matkartan”. Det var som musik i mina öron. Jens vill även ha svar på frågan hur kommunen kan bidra till att detta blir verklighet.

Vi  var ett litet utvalt och engagerat gäng som träffade Eskil Erlandsson, som kom tillsammans med  Sofia Jöngren(politiskt sakkunnig) och Roger Tiefensee (C). På plats fanns Christer Lingström som i dagarna får offerter för byggnation av hans restaurang i Strängnäs, Maria Printz som är på gång med ett stenugnsbageri,  Jacob Högfeldt från Äleby Gård, tre LRF:are samt Jens Persson och Siw Rådström från kommunen. Vilket gäng! Helt klart skulle vi med förenade krafter kunna genomföra det som Jens efterfrågar och som skulle passa in i Eskils planer. Det är inte om det gäller utan NÄR?

Eskil redogjorde för sin vision som skall skapa många arbetstillfällen på landsbygden. Han berättade vidare om de fem områden som är i fokus och som skall prioriteras inom projektet ”Sverige – det nya matlandet”. Matturism och fine dining är två av dessa, den offentliga måltiden och primärproduktionen två andra.

Diskussionen kring den offentliga måltiden var engagerad och LRF-gruppen visade stort  intresse för denna möjlighet som nu öppnar sig. De var övertygade om att det finns lantbrukare som gärna börjar odla potatis – om de vet att det finns efterfrågan. Trist i detta sammanhang är att vissa (läs Sigillodlare) ser som sin uppgift att, oavsett i vilket sammanhang, ”informera om” att ekologisk odling inte är så bra som ”alla” tror. För min del såg jag inte att detta möte var rätt forum för en sådan diskussion…

Vad blev då resultatet av detta möte? Ja, det återstår att se. ”Först när vi ser hur  det avlöper med den konkurrensutsatta måltidsverksamheten kommer nästa steg att tas” när det gäller att ”Sätta Strängnäs på Matkartan”. Det var det svar vi fick av Jens när Maria och jag ville boka datum för nästa möte och nästa steg i samarbetet kring detta. Ska erkänna att jag under mötet blev påmind flera gånger om att det är valår i år…..

Men, givetvis hoppas jag att Jens snart ringer igen och vill boka möte. Det handlar ju trots allt om trovärdighet… Nästa  gång vill jag åka in till kommunhuset med målsättningen att vi tillsammans ska börja med arbetet att ta fram en handlingsplan som resulterar i att vi sätter Strängnäs på den omtalade ”Matkartan”.

Här ett utdrag och bild från Strengnäs tidning.