Vi har väl alla våra vårtecken som gör att den där härliga vårkänslan infinner sig i både kropp och själ. Min viktigaste vårkänsla är nog faktiskt när alla tomatplantor står på plats i växthuset.

I år står tomatplantorna  inte i det vanliga ”tomathuset” på grund av att vi har en ny odlingsplanering eftersom vi installerat sjövärme i ”Investeringen” (vårt interna namn på packhall, butik, personalrum, restaurang + växthus). Det blev en naturlig följd att de första tomatplantorna hamnar i ett av de växthus som värms med denna sjövärme. Det känns riktigt bra att odla tomater som ”får värme från sjön” och kontrasterna jämfört med hur det brukar vara är flera. Istället för att bära plantorna mellan två växthus och ut i luften har vi nu burit plantorna  igenom packhallen – i skydd, varmt och betydligt kortare sträcka. De som har varit med om detta arbete vet att det brukade blir många steg under en dag. Detta nya tomathuset är drygt 300 kvadratmeter istället för 600…. Det är markbädd d.v.s plantorna kommer att planteras direkt i marken istället för i uppbyggda bäddar. Det nya tomathuset har dubbel plast som täckmaterial att jämföra med enkelt glas i det gamla och detta har stor betydelse för att vi även är två veckor tidigare än vi brukar vara. Utställda plantor redan den 25 mars har nog inte  hänt förr.

Men det finns även likheter. Vi ligger inte helt i fas med tidsplanen – så brukar det vara. Det brukar alltid bli riktigt ruskväder när vi ställt ut tomatplantorna på plats och SMHI ger signaler om att helgen kommer att innehålla både regn och rusk. Det är som vanligt många olika sorter och det är ett pusslande att få dem på plats i olika rader.  Sist men inte minst – den  härliga känslan när alla plantor står på plats är obeskrivlig. Vårkänsla definitivt, men även en stark känsla av förväntan. Att få vara med och se plantorna växa, sätta frukt och se hur frukten växer är en förmån. Då är det extra inspirerande att jobba med trädgårdsodling. Du som själv odlar förstår säkert vad jag försöker förmedla. Till dig som inte provat vill jag bara uppmana: Prova! Genom att våga ta risken att misslyckas lär vi oss nytt och utvecklar både tankar och arbetssätt. Det är i alla fall min erfarenhet ;-)