Vi var i kväll på något högst unikt. Torbjörn Rydberg, forskare på SLU i Uppsala och tillika gammal Oknöbo, var av Aspö-Tosterö Centerkvinnor och Centeravdelning inbjuden att berätta om sin forskning. Torbjörn fick extra mycket uppmärksamhet 2007 i samband med att han i etanoldebatten påpekade att det inte är hållbart att producera bränsle av jordbruksprodukter såsom vete.

Med tanke på att det brukar vara så att ”man inte blir profet i sitt eget land” var det extra roligt att alla stolar och soffor i det gamla klassrummet i Aspögården var upptagna av ortsbor som andäktigt lyssnade till Torbjörns funderingar och ifrågasättanden.

Torbjörn började med att poängtera att ”Allting hänger ihop” och att allt vi gör får konsekvenser (som att köra torktumlaren på sommaren) och att vi kan se på effektivitet på mer än ett sätt. Det som är ineffektivt ur ett perspektiv är supereffektivt ur ett annat och ofta handlar det om att se till helheten. Han poängterade även att hur vi ställer frågan bestämmer på vilken nivå svaret ska befinna sig.

Vidare provocerade han oss och ifrågasatte våra skolkunskaper från fysiken. Han är väldigt kritisk mot den mekanistiska synen (s.7-8) som härskar inom många områden. Han betonade att det är viktigt att förstå att det är skillnad mellan olika sorters energi och dess kvalitet.  Energi från solen är inte det samma som energi från vind, drivmedel eller elektricitet.Vi kan inte sätta likhetstecken (=) mellan dem. Alla energier kan konverteras till värme, men de har olika förmåga att uträtta arbete.

Torbjörn underströk att större delen av den förnyelsebara energin är lokal till skillnad mot oljan som är lätt att förflytta. Detta tillsammans med att oljan är så potent är anledning till att det rådande ekonomiska system vi har kommer att hålla fast vid oljan.

Som avslutning lyfte han fram tre fundamentala ordningsprinciper som är värda att kämpa för. En är kommunikation och öppenhet, en annan subjektivitet och den den tredje: ….  Nej den får du räkna ut själv eller passa på och lyssna nästa gång tillfälle ges.

Idag fick vi besök av Sörmlands lokala kock nummer ett. Jo, vi har faktiskt en utvald sådan. Claus Jarding vann tävlingen i Sörmland i september och skall den 2 maj tävla mot kockar från Uppsala län, Västmanlands län  och Örebro län, se Inbjudan 2 maj 0704

Claus kom tillsammans med sin familj, fikade med oss i personalen och tittade sen runt i växthusen. Det är så skoj att gå i växthuset med en engagerad kock. Kommentarer som ”Portlack, vad är det? Daniel sa att det måste jag ha med..” ”Vad är det här?” eller ”Det är hur svårt som helst att välja för jag kan ju inte ha med allt” kommer hela tiden. Jag visar några produkter som är mer ovanliga än andra och vi diskuterar kring den och Claus kommer med idéer. Inspirerande och kul för oss som odlare att få chansen att utbyta erfarenheter med andra och nya kockar.

Sen kan man ju tycka vad man vill om att lägga ett evenemang som ska lyfta fram lokal produktion i början av maj. Visst finns det kött av olika slag, men grönsaksbiten blir beroende av växthusodlingen i Mälardalen. Även detta att det är två kötträtter som ska lagas visar på bristande kreativitet och insikt. Nu när den miljösmarta väljer vegetariskt hade det varit på sin plats att en av rätterna som ska tillagas hade varit vegetarisk.

Nästa frågan är: ”Vad är syftet med en tävling som heter Den lokala kocken”? Svaret som ges på LRF:s hemsida är att ”bland annat att stimulera utvecklingen för lokalt producerad mat” och där fick vi svaret på varför det är två kötträtter… När stimulerade LRF en vegetarisk livsstil? Det ligger liksom inte i linje med deras uppgift;)

För att fortsätta på det temat. Är en kocktävling det bästa sättet att stimulera utvecklingen av lokalt producerad mat? Hade det inte varit bättre om de kockar som vann regionfinalerna i länen tillsammans åkt runt i kommuner och diskuterat, inspirerat och utbildat personal och politiker? Även träffat barn och ungdomar och gett dem tillfälle till kreativa diskussioner kring den lokala maten. Berättat om hur man tänker när det gäller säsong och tillgång? Diskuterat varför vi inte ska äta tomater i december och jordgubbar i mars – där kan våra duktiga kockar påverka. absolut mycket  mer än om de kör ett ”race” i Uppsala och blir bedömda… Där på plats (i Uppsala) är ju bara de redan ”frälsta”. De som behöver mer kunskap och tips vet troligen inte ens om denna tävling. Visste du om den??

Men, jag vet – man ska inte gnälla utan vara glad att den lokala produktionen lyfts fram…. Samtidigt som jag ser det som en risk om vi inte tillåts (d.v.s. ses som bitchiga) att kritisera utan förväntas berömma varandra oavsett vad vi gör – hur ska vi då kunna utveckla och utvecklas? Konstruktiv kritik, är inte det när man kommer andra förslag och inte bara klagar? Jag har massor med förslag…

Begreppet hållbar utveckling dyker upp oftare och oftare – oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss. Det kan gälla mat, resor, konsumtion och ”what ever”. Men vad innebär det för oss ”vanliga” människor i vår vardag? Det handlar ju inte bara om att köpa ekologiska grönsaker och rättvisemärkta bananer och te.

Vad innebär hållbar utveckling för dig? Sett till ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Jag tycker faktiskt att det är en svår fråga – för även om delar av mitt svar ”sitter i ryggmärgen” så har jag definitivt inte ”rätt svar” att delge.Vilket är bäst: plastkrukor tillverkade i Sverige av returplast eller komposterbara krukor, gjorda i Tyskland av majsplast som kräver flera gånger så mycket energi genom odling och  tillverkningsprocess ??

Vi jobbar för att Hornudden skall vara och utvecklas till en mötesplats för hållbar utveckling. Vad menar vi då med det? Jo, att du och de som kommer hit skall uppleva att vi ser till helheten och att vi jobbar långsiktigt. Men även att vi genom diskussion vill delge våra erfarenheter, insikter och tankar så att du och de  som besöker oss kan utveckla sitt sätt att tänka kring hållbar utveckling tillsammans med oss.

Ett konkret exempel är de volontärer som kommer till oss varje år. Idag vid fikat pratade vi med Hugues och Marion från Frankrike om hur en wwoof-vistelse kan ge insikt. De studerar nu båda i Sverige, men för två år sedan var de volontärer här på Hornudden. De berättade att deras sex veckor på Hornudden 2009 påverkat deras sätt att tänka när det gäller hållbar utveckling. De hade inte tidigare varit medvetna om hur alla val i vardagen påverkar vår miljö. Det som satt spår hos dem var till exempel att vi inte tillät dem att använda tumlaren för att torka tvätt när det var torkväder ute och att vi väljer bort att köpa vissa varor som färdats långt. För oss självklarheter – men för dessa 20-åringar från Frankrike som tidigare sett valet av ekologiska produkter som tillräckligt för att bidra till en bättre värld, så var det ett helt nytt sätt att tänka och bete sig.

Den 27:e april kl. 19 kommer Torbjörn Rydberg till Aspögården här på Aspö, norr om Strängnäs, och berättar om sin forskning kring ekologi och resursfrågor. ”Vad kostar vår välfärd” och ”Hur ser en hållbar framtid ut” är frågeställningar han kommer föreläsa om. Det blir garanterat på en annan nivå än att låta bli torktumlaren på sommaren. Vi kommer att åka och lyssna på Torbjörn för att få nya insikter – gör det du också. Han är väl värd en resa!

Denna tid på året är utan att överdriva väldigt intensiv för oss. Hur mycket som helst som ska göras, planeras, diskuteras, utvecklas, etc. I stort sett allt är inspirerande arbete och det som ger energi i arbetet är känslan av att vi hela tiden utvecklar och utvecklas.

Årets odling är inte lik något annat års odling. Kryddhuset är proppfullt! Alla bord är fyllda med tomatplantor, kryddplantor, blomplantor och lite annat. En effektiv och rationell odlare skulle säkert säga att vi är ineffektiva och irrationella.  Det är vi säkert sett ur ett annat perspektiv än vårt. Men det känns som om vi har flyt. Trots att det är fullt så fixar vi plats vartefter. Det ligger en utmaning i att få det att funkar.

Nästa vecka ska paprikaplantor och tomatplantor ut ur kryddhuset och upp i jordbäddarna i de andra växthusen. En utmaning i sig och ruskigt väderberoende. Om det blir blåsigt och kallt i slutet av nästa vecka så har vi definitivt inte flyt. När de plantorna är borta kommer det att finnas plats för de nykrukade blomplantorna och tomatplantorna. Hokus Pokus!

Idag gjorde jag en intressant reflektion. Att odla ekologiskt (det är bara det jag kan uttala mig om) är att använda sina sinnen till max. Det blev hur tydligt som helst i går. Jag har tidigare skrivit att jordfrågan kan vara mer än en utmaning – snarare ett problem – och denna reflektion började med jorden.

Vi fick ny jord för ett par veckor sedan och när vi i går skulle så kryddor så luktade den annorlunda jämfört med förra veckan. Att våga lita på sitt luktsinne är centralt för en lyckad ekoodling. Utifrån vår erfarenhet från förra året i kombination med vår nya kunskap efter vinterns kurser ändrade vi då genast arbetssätt och rutin. Hela tiden måste vi ha stenkoll på hur plantorna ser ut – till färg, växt, konsistens mm. Ett tränat öga upptäcker dessutom snabbt ett eventuellt angrepp medan det är lätt bekämpat. När vi går in i tomatväxthuset lyssnar vi efter humlornas surrande och om de inte hörs så gäller det att kolla varför – och när vi tjyvar tomatplantorna känns det fint att höra ett spänstigt knäpp när tjyven avlägsnas.

”Den här smakar bara gräs – vad kan det bero på?” var en kommentar för någon vecka sedan. Smaksinnet är hur viktigt som helst om man som producent vill hålla koll på kvaliteten på de grönsaker som produceras. Sen finns det två till som jag kanske fascineras mest av. Känseln är en och jag tycker det är häftigt att jag kan gå in i ett växthus och säga hur  många grader det är – så när på en grad. Det är sällan jag missar. Upptäckte idag att jag kan känna om temperaturen är på väg att sjunka. Känseln tillsammans med syn använder vi även när vi bedömer om en planta behöver mer vatten eller ej. Det sjätte sinnet till sist – kanske är det sinnet som styr oss mest eller i alla fall mycket mer än vi är medvetna om. Men – det gäller ju inte bara ekologisk odling utan över huvudtaget…

Nu är äntligen alla tomatplantorna i jorden. Vi gjorde som vanligt i år, dvs ställde ut dem på plastlist och där fick de stå i ungefär en vecka. Under denna vecka har vi nu planterat dem och humlorna flyger runt i full fart och pollinerar dem. Äntligen! Vissa plantor blommar på andra klasen, men andra har inte satt blom än. Eftersom vi odlar flera olika sorter så blir det så och det finns fördelar med det, även om det vore enklare att bara ha en sort. Men vem har sagt att livet ska vara enkelt?

Spännande är det i alla fall att se plantorna där i rader och samtidigt veta att de kommer att växa så att man ser det från kväll till morgon. Växtkraften är lika imponerande varje år.

Växtkraft är riktigt häftigt och i veckan var jag på kurs för att lära mig mer om sommarblommor eftersom vi ska återgå till att även odla lite som inte är ätbart, dvs blommor. Länsstyrelsen i Västmanland bjöd in till en kurs med Mona Holmberg som föreläsare och vi fick lära oss massor. Mitt sätt att tänka kring sommarblommor eller utplanteringsväxter (UPV) som vi är vana att säga ändrades totalt. Mona vill ha stora plantor som är klara att sätta ut i rabatten så att det blir fint ”från dag ett”. Hon poängterade också vikten av att gödsla rikligt och visade med bilder den skillnad som två nävar hönsgödsel gör på två veckor. Pedagogiskt och tydligt.

Så, i år ska vi gödsla våra rabatter mycket mer! Dessutom fick vi tips om en KRAV-godkänd urnjord till balkonger, krukor och urnor och vi får hem massa säckar av den i nästa vecka. Då blir det med andra ord plantering varje dag. Problemet blir att hitta plats att ställa eller hänga på. Men det hör liksom till…